KFi-rapport 169
Tillit som ideal för styrning och den bistra verkligheten
– en studie av förslag till reformerad styrning som kom av sig
Av: Professor em. Björn Brorström
I rapporten görs en kritisk betraktelse av det fenomen som benämns tillitsbaserad styrning. Ett tilltagande ifrågasättande i mitten av 2010-talet av styrning enligt modeller och metoder som går under samlingsbenämningen New Public Management (NPM) var en upprinnelse till idén om utveckling och tillämpning av en tillitsbaserad styrning inom statsförvaltning, regioner och kommuner. Betydelsen av ökad autonomi och tillit var också en av utgångspunkterna för försök under senare delen av 2010-talet att reformera riksdagens och regeringens styrning av och formerna för resurstilldelning till universitet och högskolor. När idéerna och utsagorna om ökad tillit mötte praktiken och konkreta förslag till förändringar av styrning och resurstilldelning redovisades visade det sig dock att beslut och genomförande är något annat än idéer baserade på kritik mot tidigare tillämpningar. I rapporten redovisas vilka dessa konkreta tillitsbaserade förslag var och hur de uppfattades och hanterades av principalen och företrädare för agenterna. Förklaringar redovisas till varför egentligen inga förändringar har kommit till stånd.